När man pratar om index så pratar man om jämförelsetal. Med hjälp av index så kan man titta på hur någonting t.ex. priser, förändras över tid. Då indextalen är jämförelsetal så har talen i sig inget med prisagivelsen att göra, de är bara tal som kan jämföras med varandra så att man kan se hur stor ökningen eller minskningen är.
Om vi tittar på tabellen nedan:
År 1980 har indextalet 100, det är alltså detta år man utgår ifrån och det kallas basåret. Om indexet för ett annat år är större än 100 har det skett en ökning i priset, om indexet är mindre än 100 har det skett en minskning i priset. Alla indextal är alltså i förhållande till 100 hos basåret 1980.
Index beräknas genom att man delar varje årtals pris med basårets pris:
Nisse betalade 30 kr för en tidning år 1984. Hur mycket skulle han ha fått betala om det hade varit år 1988 enligt tabellen ovan?
Vi letar upp indexet för 1984 och för 1988.
1984 har indexet 107,4
1988 har indexet 116,5
För att få fram ändringsfaktorn de båda årtalen emellan så delar vi det nya året med det gamla:
Priset för tidningen år 1988 skulle alltså ha varit 8,47% högre.
Svar: Nisse hade fått betala 32,50 kr.
År 2007 kostade ett kollegieblock 15 kr. 5 år senare, 2012, så kostar kollegieblocket 20 kr. Beräkna index för år 2012.
Här är det 2007 som är basåret (utgångspunkten) när vi ska jämföra priset.
Om vi skulle skriva upp det i en tabell skulle det stå:
| År | Pris kollegieblock (kr) | Indextal |
| 2007 | 15 | 100 |
| 2012 | 20 | 133 |
Svar: Indextalet blir 133.
©Copyright Matteguiden | KopieringsOskyddad
Elin Ericsson • Tobias Nyholm • Hannes Hagman • Joakim Carselind • Simon Janghede