Många upplever att bråkform är lite klurigare och inte alls lika roligt att räkna med, men i själva verket är det inte alls krångligt. Bara man lär sig det riktigt från början så ska det inte innebära några större problem. Bråkform var inte min favorit när jag var yngre, men nu känner jag att jag verkligen har lärt mig det. Så det borde ni också kunna lära er!
Ett bråktal är egentligen en division mellan två tal, fast man räknar inte ut kvoten t.ex. 3/4 som benämns “tre fjärdedelar”.
När man pratar om bråk och division så brukar man använda orden täljare och nämnare. Täljaren är det tal som står över bråkstrecket alt. divisionsstrecket, och nämnaren är det tal som står under. En bra minnesregel är täljare – tak och nämnare – nere.
Talet nedanför bråkstrecket står för hur många delar en helhet består av. Som exempel har vi en tårta som kan delas i 4 lika stora delar. Varje del är en fjärdedel och tillsammans bildar dessa 4 delar hela tårtan ().
Talet ovanför bråkstrecket antalet bitar av totalt 4 bitar t.ex. vi äter upp tre av bitarna. Detta innebär att vi har ätit tre fjärdedelar av tårtan.
Bråktal är att föredra t.ex. när vi hanterar tal som består av oändligt många decimaler. Om vi tar vårt tårtexempel igen. Denna gång har vi delat in den i 3 lika stora delar och 2 av dessa delar äter vi upp. Vi kan säga att vi har ätit två tredjedelar av tårtan () eller 0,666666666666666….. av tårtan.
Hur många decimaler du än anger så kan du aldrig ange exakt hur mycket av tårtan du har ätit. Om du däremot väljer att uttrycka det i bråkform, dvs. , så får du en exakt siffra.
Tänk er en vetelängd som delas i åtta lika stora delar. Nisse äter två bitar och han har därmed ätit 2/8 (utläses två åttondelar) utav vetelängden. Det som blir över, alltså 6/8 (sex åttondelar), får hans vänner. Om man skulle gruppera de åtta delarna två och två så ser man att 2/8 är detsamma som 1/4. Detta får man fram när man räknar så här:
OBS!
Det som är viktigt att komma ihåg är att man inte ändrar på bråkets värde då man förkortar eller förlänger det. Värdet förblir alltid detsamma.
Detta kan vi se då och
Då man ska addera eller subtrahera bråk är det viktigt att alla bråktalen har samma nämnare, en gemensam nämnare. En gemensam nämnare kan vi alltid få genom att förlänga det en bråket med det andra bråkets nämnare och vice versa. Om vin använder detta sätt måste vi ofta förkorta det bråk vi räknar fram för att svara i enklaste formen.
Om vi däremot bestämmer den minsta gemensamma nämnaren så slipper att förkorta vårt bråk efter att vi har utfört additionen eller subtraktionen.
Vi har bråktalen och
Att bestämma minsta gemensamma nämnaren bygger på att vi tittar på vilka primtal som bildar de båda nämnarna.
Vi delar upp nämnarna i primtal:
Tanken är att vi ska multiplicera alla de primtal som behövs för att bilda respektive nämnare:
Vi behöver tre tvåor och en trea för att bilda 24 och vi behöver en trea och en femma för att bilda 15. Trean har vi redan skrivit för att bilda 24 så vi behöver bara multiplicera med 5:an också:
Nu när vi vet att mgn = 120 så förlänger vi respektive bråktals täljare och nämnare med lämpliga siffror för att nämnarna ska bli 120:
När båda bråktalen har samma nämnare så är det fritt fram att addera eller subtrahera!
Här gör vi beräkningarna utan minsta gemensamma nämnaren.
Addition: Beräkna
Subtraktion: Beräkna
Addition:
Vi multiplicerar det första bråket med det andra bråkets nämnare dv.s 15*5 respektive 6*5. Sedan gångar vi det andra bråket med det första bråkets nämnare. Alltså: 8*6 respektive 5*6. Som ni ser får nu båda bråken samma nämnare och vi kan då enkelt plussa ihop täljarna med varandra.
Subtraktion:
Vi repeterar samma steg som för addition, se till så att du får samma nämnare så att du sedan kan dra av 14 från 24.
När vi “förbereder” bråktalen för uträkning så förlänger vi bråken. Det är viktigt att man förlänger täljaren med samma tal som man förlänger nämnaren med.
Här gör vi beräkningarna med hjälp av minsta gemensamma nämnaren.
Addition: Beräkna
Subtraktion: Beräkna
Addition:
Här ska vi först ta reda på minsta gemensamma nämnaren genom att dela upp nämnarna i primtalsfaktorer. 6 är produkten av primtalen 2 och 3. 5 är redan det minsta primtal som finns. De primtal som ska ingå för att beräkna minsta gemensamma nämnare är de som behövs för att vi dels ska kunna bilda nämnaren 6 och dels nämnaren 5.
Minsta gemensamma nämnaren är 30. För att få nämnaren 6 att bli 30 måste vi multiplicera med 5:an som ju saknas där. För att få nämnare 5 att bli 30 måste vi multiplicera med primtalsfaktorerna 2 och 3 för de saknas ju där.
Därtill, det vi gör nedaför bråktecknet måste vi också göra ovanför bråktecknet så vi hela tiden har samma proportioner mellan täljare och nämnare. Därför multiplicerar vi 15 med 5 och 8 med .
Nu när vi har samma nämnare är det bara att addera täljarna.
Kommentar:I just detta tal så såg vi att det inte spelade någon roll om vi ansträngde oss att räkna ut minsta gemensamma nämnaren då det var den vi fick fram även då vi “bara” multiplicerade nämnarna med varandra som i exempel 1 med samma tal.
Subtraktion:
Vi börjar med att ta reda på minsta gemensamma nämnaren genom att dela upp nämnarna i primtalsfaktorer. 12 är produkten av primtalet 2 (tre stycken) och primtalet 3. 8 är produkten av primtalet 2 (tre stycken tvåor). De primtal som ska ingå för att beräkna minsta gemensamma nämnare är de som behövs för att vi dels ska kunna bilda nämnaren 12 och dels nämnaren 8.
Minsta gemensamma nämnaren är alltså 24. För att få nämnaren 12 att bli 24 multiplicerar vi med 2, för det är tvåan som saknas om man jämför med minsta gemensamma nämnaren där vi ser tre tvåor. Vi multiplicerar även täljaren med 2.
för att få nämnaren 8 att bli 24 multiplicerar vi med 3, trean saknas ju här om vi jämför med mgn-uppställningen. Täljaren i samma bråk multiplicera vi också med 3.
Nu när de båda bråktalen har samma nämnare så kan vi utföra subtraktionen.
När man pratar om blandad form så innebär det att man har blandat heltal och bråkform.
är ett exempel på blandad form. Den utläses “2 hela och 2 tredjedelar”.
“2 hela” kan också skrivas i bråkform. blir det då eftersom är en hel. Ska vi däremot skriva i enbart bråkform får vi göra om till tredjedelar istället och sedan lägga ihop med de andra tredjedelarna:
Ett enklare sätt att tänka är att du bara multiplicerar 2:an med nämnaren på bråket och adderar svaret med den täljare som finns:
2 · 3 är ju 6. Lägg till 6 till täljaren i bråktalet 2/3 så får du 8/3.
a) Skriv om till bråkform
b) Skriv om till blandad form
a)
Det enklare sättet att tänka: Multiplicera heltalsfyran med nämnaren på bråket. 4 · 4 är 16. Lägg till 16 till bråkets täljare. 16 + 3 = 19. Alltså 19/4.
b)
Då vi delar 12 med 7 så ser vi att 7 går en hel gång. Det som är över är 5 sjundedelar.
Svar: a) b)
När man räknar med bråk så är det lämpligt att alltid skriva svaret i enklaste form. Detta innebär att man skriver bråket så förkortat som möjligt.
Skriv följande bråktal i dess enklaste form
a) b) c)
a)
Både täljaren och nämnaren är jämnt delbara med 8 så vi förkortar bråket med detta tal. Dela täljaren med 8 och få 1, dela nämnare med 8 och få 2. Talen är också jämnt delbara med både 2 och 4, men hade vi använt dem hade det tagit flera steg för att komma till den enklaste formen. Vi hade dock hamnat på samma slutresultat.
b)
Femman är ett primtal och kan alltså bara delas jämnt med sig själv och 1. Vi förkortar därför bråket med 5 och får då 1/6 som enklaste form.
c)
Här är både täljaren och nämnaren jämnt delbara med 4. Då täljaren endast är 4 så sätter den stopp för oss att använda högre tal. Vi kunde också delat med 2, men då hade vi återigen fått göra förkortningen i fler steg.
Svar: a) b) c)
Här behöver du inte använda dig av förlängning eftersom multiplikation och division inte kräver att bråktalen har samma nämnare. Då man multiplicerar bråktal tar man bara täljaren gånger täljaren och nämnaren gånger nämnaren:
Beräkna
a) b)
a)
Enligt regeln ovan så ska vi multiplicera täljarna med varandra och nämnarna med varandra. Täljarna bildar tillsammans en ny täljare och nämnarna bildar en ny nämnare och vi får ett helt nytt bråktal som i detta fall redan står i sin enklaste form då det inte går att förkorta.
b)
När man ska multiplicera ett heltal med ett bråk så får vi tänkas oss även heltalet som ett bråk. 1/1 är ju 1. Därför är 2/1 lika med 2. Vi skriver alltså 2:an som bråket 2/1. Sedan är det bara att uppreps samma metod som i a-uppgiften. Svaret här blir 10/6, ett bråk som går att förkorta till 5/3 genom att vi delar både täljaren och nämnaren med 2. På så vis får vi svaret i dess enklaste form.
Svar: a) b)
Då man dividerar bråktal använder man sig av en metod som kallas invertering. När man inverterar så byter man plats på täljaren och nämnaren i bråket som står i nämnaren. Detta gör man för att kunna multiplicera talen och sedan få fram ett svar.
Beräkna divisionen
Vi skriver de båda bråken så att de multipliceras med varandra istället. Men för att få göra den omskrivning måste vi invertera det bråk som står i nämnaren, alltså vi gör om 1/5 till 5/1. Därefter kan vi i vanliga ordning multiplicera täljarna med varandra och nämnarna med varandra för att få fram ett nytt bråk.
Svar:
©Copyright Matteguiden | KopieringsOskyddad
Elin Ericsson • Tobias Nyholm • Hannes Hagman • Joakim Carselind • Simon Janghede